Fortsatt hög efterfrågan på växtbaserade livsmedel attraherar stora investeringar – världens ledare måste våga adressera maten och klimatet på COP26 som inleds den 31 oktober och se möjligheten med en utökad produktion och konsumtion av växtbaserade livsmedel.
Det pågående skiftet av livsmedelsområdet sker både nationellt och globalt, och utvecklingen av marknaden för livsmedel går snabbt genom att allt fler konsumenter efterfrågar mat och dryck från växtriket. Detta är mycket positivt och takten i omställningen av livsmedelsproduktionen kommer att spela en betydelsefull roll i klimatomställningen. Växtbaserat Sverige hoppas att världens ledare kommer att våga adressera detta på COP26 mötet som inleds den 31 oktober och se de möjligheter som en utökad produktion och konsumtion av växtbaserade livsmedel innebär.
Enbart i Sverige handlar det om tvåsiffriga tillväxttal årligen för växtbaserade livsmedel, och utvecklingen är snarlik globalt. Kunskapen om denna snabba förändring är än så länge inte särskilt utbredd även om utvecklingen börjar uppmärksammas allt mer, inte minst i investerarkretsar. Växtbaserat Sveriges medlemmar ser en markant ökad efterfrågan på växtbaserade livsmedel och den accelererar, vilket också syns i de kraftigt ökade investeringar som skett i sektorn.
Det finns goda skäl att främja utvecklingen, då den har potential att bidra till ett lyft i den pressade svenska livsmedelsbranschen och samtidigt bidra till att stärka svenskt jordbruk och svensk export. En ökad produktion och konsumtion av växtbaserade livsmedel skulle också bidra positivt till en minskad påverkan på klimatet från livsmedelssektorn. Det är ett perspektiv som politiken hittills inte har arbetat vidare med och en frågeställning som vi hoppas kommer lyftas på FN:s Klimattoppmöte, COP26, som inleds den 31 oktober. Det finns dock ett antal hinder, både i form av befintliga konkurrenssnedvridande regelverk, och diskussioner om införande av ytterligare regler som snedvrider förutsättningarna mellan det växtbaserade segmentet och det traditionella animaliebaserade segmentet.
Förslagen som förhandlades i Europaparlamentet om det s.k. vegoburgarförbudet och ytterligare begränsningar att använda mejeribeteckningar är två mycket illustrerande exempel som dessbättre röstades ner. Samtidigt pågår ytterligare policy- och regelutveckling på livsmedelsområdet där det är viktigt att beslutsfattare inte inför ytterligare regelhinder för detta framtidssegment.
För att främja den positiva utvecklingen föreslår Växtbaserat Sverige ett handlingsprogram för en stark svensk växtbaserad sektor:
• Peka ut food-tech och hela värdekedjan inom innovativa, hållbara växtbaserade livsmedel som ett strategiskt viktigt område som forskningspolitiken ska bidra till att stärka. Målet bör vara att politiken bidrar till att öka svensk konkurrenskraft och att stärka svensk livsmedelssektors attraktivitet.
• Genomför kraftfulla, fokuserade satsningar på kompetens och infrastruktur för att stödja innovativa uppstartsföretag inom livsmedelskedjan att skala upp och börja exportera, och satsa på förbättrade möjligheter att odla och förädla grödor i Sverige.
• Underlätta omställningen till ett resilient och hållbart jordbruk genom att införa nya former av omställningsstöd till bönder som vill ställa om och diversifiera sin verksamhet och producera växtbaserat men inte kan eller vågar på grund av den tillfälliga ekonomiska risk som omställningen kan innebära.
• Säkerställ att politiska målsättningar, regelverk och styrmedel inte står i vägen för och missgynnar den växtbaserade expansionen. I dagsläget finns eller diskuteras politiska åtgärder som snedvrider konkurrensen.
• Sätt konkreta och mätbara mål för minskning av utsläpp av växthusgaser från de offentliga måltiderna och säkerställ breda utbildningsinsatser för att öka det offentliga kökets kunskap om hållbart ätande.